Min relation till mina föräldrar är ungefär som en "vanlig" relation från en tonåring till dens föräldrar. Jag bråkar lite då och då med dom, stör mig på dom men ändå tycker jag om dom. Jag bråkar oftare med pappa än med mamma och när jag bråkar med pappa är det verkligen så att vi kan bråka om exakt aaallt! det kan vara småsaker som att han tycker jag pratar för mycket i telefon även fast jag inte har något annat jag måste göra, ingen annan behöver telefonen eller om det inte ens kostar oss något! känns ibland som att vi bråkar bara för att bråka, liksom det börjar med en liten sak sen blir vi mer och mer irriterade på varandra och tillslut står vi och skriker på varandra.