Det blir svårt att välja ett utav alla speciella ögonblick man varit med om, men jag väljer ett som jag nog aldrig kommer glömma.

Det var några år sen, kommer inte ihåg hur många men min morfar skulle operera sig, han fick skära upp magen och bröstet och sedan sy ihop den så nu har han ett stort ärr över överkroppen.

När vi var och hälsade på honom på sjukhuset kändes allting så konstigt och det var också då alla känslor kom. Jag fattade inte ens varföör han skulle operera och det vet jag inte nu heller men det var när jag var på besöket som jag insåg hur mycket han betydde för mig och hur lite jag ville förlora honom. 

Jag älskar mig morfart över allting annat, har så sjukt mycket fina minnen med honom och utan han i mitt liv skulle jag absolut inte ha klarat mig lika bra som jag gör nu.