Mycket i huvudet nu du
Nu snurrar verkligen allt runt i huvudet på mig. Känner sån lycka när jag tänker på Tyskland, vill så himla gärna dit och jag känner att mitt au pair år kommer att rocka. Men allt jag har här? Dagarna springer iväg här, en vecka går blixtsnabbt och det skrämmer mig. Rätt som det är sitter jag väl där uppe i luften på g till mitt nya liv i ett annat land.
Det känns verkligen som att det är många som väntar på mig där nere (ego). Haha men typ igår, fick ett mail med en bild på "mina" barn som jag ska ta hand om med texten "Good Morning greetings from us! We're happy to see you in march". Alltså, jag blev så glad.. Mysigaste bilden också. Då vill man bara åka direkt!
Det känns roligt att man är längtat efter (??) och jag vet redan nu att det kommer bli så kul att flytta in hos familjen Weise, bo tio min ifrån mina fina tyskar, kunna ta bilen till mina släktingar eller in till en utav världens roligaste städer, Frankfurt.
Men att få allt det där så nära kommer också bidra till att jag har mina älskade vänner, min familj och all trygghet så jävla långt bort. Rädslan men också tagget jag har till att lära mig ett nytt språk, att leva i en tysk familj, att ta hand och uppfostra barn PÅ ETT ANNAT SPRÅK?? det blir en utmaning minst sagt men varför klaga när detta är en dröm jag haft flera år? För trots alla dessa negativa tankar kan jag knappt bärga mig tills jag åker. Knepigt det här.
Kommentarer
Trackback
